Akuten
Denna tisdag har tillbringats, först på Vä vårdcentral och sedan, efter remiss, på akuten på CSK (sjukhuset i Kristianstad)... Segt! Och efter starka tabletter med lite morfin i blir man lite groggy kan jag säga... Började få en fruktansvärd huvudvärk för snart en vecka sen, som hållit i sig ända sen dess och bara blivit värre. Igår kväll kändes det som om huvudet höll på att sprängas och på morgonen idag kände jag att jag inte stod ut längre. Så det blev till att leta sig fram till vårdcentralen i Vä och senare akuten.
En massa prover har de tagit och jag har haft nålar i bägge armarna och fått ha på mig en sån där sjukhusnattskjorta. Och en himlans massa tid behöll de mig där, puuh! Hursomhelst så ville jag mest tala om att jag är "still alive", även om det kändes lite ynkligt imorse... och såklart även be om ursäkt för att jag inte skrivit, men jag har inte orkat.. OCh så har jag SÅ mkt jag vill berätta om, men komemr itne orka det nu heller. Men nu vet ni ju i alla fall att jag lever! Alltid nåt liksom....
Provsvaren då?! Ja, inte blev varken de eller jag så mkt klokare av dem. För de hittade inget, utan allt såg bra ut. (vilket i och för sig va rätt skönt, så det inte va nån hjärnhinneinflammation eller nåt fel inuti huvudet eller så, ta i trä!, hoppas nu bara att det är uteslutet.) Han blev inte riktigt klok på det och sa att han trodde att det var nå'n extrem spänningshuvudvärk, för migrän brukar inte sitta i så länge sa han. Så jag har fått utskrivet en massa jätestarka tabletter, så till och med sjuksyrran till mamma jag har blev änna lite orolig för att jag fått så mkt starka preparat... Vi får väl se om det hjälper och hur drogad jag komemr gå runt på dagarna hädanefter...
Vi ska ju liksom iväg till Norrköping på fredag på tävlingar och därefter direkt till Strömsholm så hoppas verkligen att det släpper snart... För det är minst sat, lite jobbigt att jobba under dessa omständigheter...
Nu orkar jag inte skriva nåt mer, blir väldigt trött och så.
Hoppas ni mår bättre än jag och sköt om er!
(Förresten, förlåt till er som jag skrämt upp under dagen, nu kan ni andas ut. Jag blev faktiskt utsläppt från sjukhuset! trots att jag är jag...)
Krya på dig:).
Hej igen.
Tack för ditt fina svar. Väldigt ärligt också. Det var starkt av dig.
Jag blev jätte nyfiken på det där med ätstörning och din vän som du förlorade. När du orkar får du jätte gärna skriva mer om det. Men känn ingen press såklart!
Lite mer kort vore kul =)
Ha en fin dag.
Thi hi du är inte världsbäst på att uppdatera :P